DN:s artikelserie är ett exempel på det som var huvudpoängen i artikel i IVA: Det är skillnad på internetsäkerhet och säkerhet på internet.
En artikel som jag skrev för IVA-aktuellt tidigare i höstas inleds så här:
Massiv övervakning från säkerhetsmyndigheter runt om i världen och det ena stora säkerhetshålet efter det andra. Det saknas inte svarta rubriker om internet. Samtidigt lanseras det dagligen tjänster och prylar som ska göra våra liv enklare, roligare och bättre. Är internet så säkert som vi vill tro eller är vi bara naiva? Problemen handlar inte så mycket om internetsäkerhet. Det är säkerheten på internet som vi ska vara riktigt oroliga för.
I artikelserien “Det sårbara digitala samhället” har Dagens Nyheters reporter Kristoffer Örstadius redan lyft fram många exempel som visar hur dåligt ställt det är med it-säkerheten på många håll i landet. Det första handlade om de modem som Bredbandsbolaget ställt ut till många av sina kunder och sedan har det bara fortsatt.
Men DN:s artikelserie är också ett exempel på det som var huvudpoängen i artikel i IVA: Det är skillnad på internetsäkerhet och säkerhet på internet.
Det är viktigt att komma ihåg att de problem som Kristoffer Örstadius skriver om inte handlar om internetproblem, utan problem med prylar som kopplas till internet.
Det kan tyckas vara en petitess – och i några av fallen dessutom en fråga om gränsdragning. Är Bredbandsbolagets modem en del av internet eller prylar som kopplas till internet?
Men det är mer än en petitess. Det handlar om vad det är vi användare behöver vara oroliga för och i vilken utsträckning vi kan känna tillit till internet som infrastruktur. Är det internet? Eller är det de företag och myndigheter som utnyttjar internet? De avslöjanden som DN gjort så här långt handlar om det senare, företag och organisationer som inte har koll på sina grejer.
Jämför med våra vägar. Där är säkerheten delvis ett resultat av de beslut som de som ansvarar för infrastrukturen tar. (70- eller 90-väg? Rondell eller fyrvägskorsning?) Men säkerheten påverkas också av de beslut som tas hos företag som bygger produkter som utnyttjar infrastrukturen (fordonstillverkare respektive it-företag) och av de personer som utnyttjar möjligheterna som kombinationen av infrastruktur och produkt ger.